Film Recension: Transformers 3


Många anser Transformers: Revenge of the Fallen från 2009 att vara en av de sämsta filmerna av vår tid. Till och med Michael Bay själv som skrev en stor del av filmen same regisserade den medgav detta. Tillsammans med detta kom löftet att Transformers 3 skulle vara mycket bättre. Jag har bara ett ord att beskriva detta utlåtande nu när filmen kommit ut; oj.

Transformers: Dark of the Moon är fulla titeln på filmen, men alla posters här i Kalmar säger helt enkelt Transformers 3 och inget annat, kanske bäst det, med tanke på att Dark of the Moon är en idiotisk titel till att börja med. Fem gånger i filmen nämner de "Dark Side of the Moon" eller "Far Side of the Moon", första tillfället tar de till och med chansen och refererar Pink Floyd. Så varför de inte helt enkelt döpte filmen till detta vet jag inte, men det är ett mindre problem, härifrån refererar jag till filmen som Transformers 3.

Hur kan jag beskriva första intrycket jag fick av Transformers 3? Jo, låt oss se, jag tror att likna filmen till extrem tandvärk är ganska korrekt. Den första halvtimmen av den här skiten till film består av Sam Witwicky, spelad av Shia LeBeouf, som söker efter jobb och käftar med sina otroligt jobbiga föräldrar. Vi får också träffa hans nya flickvän Carly, spelad av Rosie Huntington-Wesley. Det är korrekt, Megan Fox är inte med i den här filmen trots att hon var menad att vara det. Troligen för att hon jämförde Michael Bay med Hitler. Var sig ni tycker Rosie eller Megan är snyggare så kan jag i alla fall berätta att vi får en bra mycket bättre skådis tack vare bytet. Inte för att Rosie är duktig, men hon är åtminstone inte Megan.

Carly är i övrigt ett komplett arsle som ingen människa någonsin skulle vilja vara med bortom hennes utseende, dock så verkar Bay veta detta då han mest fokuserar på att låta henne ha urringade klänningar över att ge henne viktiga scener, förutom mot mitten av filmen där hon får en skrattretande dålig subplot. Tyvärr är inte ens hennes konstanta flirtande med sin chef och hennes kompletta nonchalans mot händelserna i filmen inte att jämföra med Sams konstanta gnällande.

Det går inte en sekund utan man får höra vilken stor hjälte Sam var eller hur synd det är om honom. Detta hade funkat om Shia LaBeouf kunde spela en trovärdig karaktär, men det kan han inte. Istället får vi se han snacka om hur han fått en medalj från Obama och att ingen respekterar honom och hur hans liv är skit för att Bumblebee inte har tid att hälsa på honom, till skillnad från förra filmen där han ville att Bumblebee skulle sticka. Allt detta bredvid sin (andra) Playboy-flickvän som aldrig skulle finna hans misslyckade lilla arsle som någon att ens försöka stöta på till att börja med.

Märker ni att jag inte börjat tala om robotar ännu? Det är för att filmen knappt gör det heller. Jag skulle säga att ungefär 15% av filmen faktiskt handlar om Autobots och Decepticons, resten är Sam och hans värdelösa liv eller hur USA's militär ska ta hand om saker. Men för all del, låt oss ta ett avbrott och prata om den här lilla sido-storyn så att vi får något intressant att nämna. Autoboterna finner en del från ett förlorat rymdskepp kallat Arken, de beger sig till månen (dess mörka sida) och finner där Sentinel Prime och hans teleporterings pinnar. För att undvika spoilers får jag nog sluta här, men det där är nog allt som händer med robotarna under första timmen. Allt därefter är dock otroligt uppenbart rakt igenom.

Låt oss ny tala om humorn i filmen. Humorn har alltid varit ett rejält lågvattenmärke genom filmerna, och inget går nog så lågt som i Transformers 3. Det finns en karaktär vid namn Jerry Wang. Han är med ungefär 5 minuter, och det räckte för att jag skulle seriöst överväga att kasta min fulla mugg Cola mot skärmen i äcklat hat. Vill du se någon smeka Shia LeBeouf med en rulle papper som han haft liggande i hans skrev-region (under byxorna såklart) under hela dagen? Då lär du gilla Jerry "Deep" Wang spelad av Ken Jeong. Åh Michael Bay, du vet verkligen hur man gör en serie du anklagat för att vara för barnslig så otroligt mer mogen. Jag tror även jag såg Skids and Mudflap springa i bakgrunden under slutfighten, men det kan jag ha fel i.

Transformers lider även av Jurassic Park syndromet, där CGI grafiken blir sämre per film. Det är inte kass CGI, men man bli konstant uppenbart påmind om att man ser på en massa dator-kreationer. Det hjälper ju inte att 85% av robotarna ser precis lika dana ut. Jag kan känna igen Bumblebee, Optimus Prime och oftast Starscream. Men annars så får jag tänka till rejält för att veta vem jag kollar på. På tal om robotarna, Wheelie har fått en vän vid namn Brains som är lika pervers över Carly som Wheelie var över Michaela i de Revenge of the Fallen. Gillar inte heller hur robotar kan ha växt skägg för att de är gamla... Hur funkar det?

Men låt oss se på något positivt lite kvickt. Leonard Nimoy är med i Transfomers 3, han spelar Sentinel Prime. Tyvärr kör dom detta i botten genom att ha ett flertal Star Trek referenser, några allt för tydliga, som förstör all karakterisering han skulle kunna gett Sentinel Prime utan gör så att du istället tänker, "Där är Spock.", vilket du inte vill göra när du låter Nimoy spela en stor huvudkaraktär i filmen. Något annat positivt är att du kan stänga av din hjärna fullt de sista 30 minuterna, för då är det mindless action som faktiskt är ganska välgjord. Slutet känns lite som Vita Huset banan i Modern Warfare 2, fast med robotar här och där. Så om du gillar det, you're in luck, du kommer nog gilla en femtedel av filmen!

Synd bara att resten av filmen inte ens är redigerad bra. Halva filmen känns som om den är redigerad för att vara en trailer för en film, med black-outs under en och samma scen, flashbacks och cutaways. Tre personer redigerade den filmen, bara ännu ett exempel på 'desto fler kockar'. Filmen är också ohyggligt lång, den längsta utav trilogin. Och när mer än hälften fokuserar på människo-drama och konflikter är det riktigt illa. Vi får till och med människo-skurkar som får lika mycket screen-time, om inte mer, som robot-skurkarna. Och en liten spoiler till er här, så läs inte om ni inte vill ha någon, men Megatron är ännu en gång inte vår huvud-skurk.

Transformers 3 har ingen humor, ingen klass, ingen intressant story eller händelse värt att notera. Det är två timmar och Fyrtio minuter av det sämsta från Revenge of the Fallen minus hund-sex. Mer än hälften av karaktärerna är värdelösa och subplotsen leder ingen vart. Dock bra röst-skådespeleri så saknar filmen någon som ger ifrån sig en bra presentation av skådespelar talang utanför inspelnings-båsen och jag har en känsla av att samma kvalitet kommer hålla i sig ifall vi får en till uppföljare. Vilket vi säkert kommer få om två år, särskilt nu när alla gått och sett filmen i 3D och gett Michael Bay ännu mer pengar för den här, vid brist för mer passande ord, värdelösa skiten.

Smaklöst, onödigt och absolut värdelöst.

P.S: Om jag inte var tydlig nog. Ja, filmen var sämre än 2an.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0