Tobbiis Webb-baserade Loggbok

Tio år sedan satt jag i biosalongen Tio år gammal och skulle se första Harry Potter filmen. Jag hade läst alla böcker upp till den punkten och jag minns hur mycket jag gillade filmen. Hur har den hållt upp? Ja inatt satte jag mig ner och såg om filmen, här följer min recension.

Alla vet redan vad Harry Potter handlar om så grunderna känns onödiga att detaljera, en pojke vid namn Harry Potter visar sig vara en trollkarl vars föräldrar blev mördade av Lord Voldemort, den ondaste trollkarlen tiden kännt till. Han börjar på Hogwarts skola för magi när han fyllt elva. Daniel Radcliffe spelar Harry i sin första riktigt stora roll. Daneil gör ett mycket bra jobb och är mycket övertygande som trollkarlspojken.

Harrys vänner Ron och Hermione är spelade av Rupert Grint och Emma Watson. De gör också ett bra jobb och det är väl förståerligt varför trion behölls genom alla åtta filmer. Man kan verkligen se hur kul barnen har i rollerna med, även ifall inte alla repliker sitter perfekt så hörs och syns det att de älskar att agera. Men vi får inte glömma filmens biroller, såsom Albus Dumbledore spelad av Richard Harris, Quirinus Quirrel spelad av Ian Hart och Severus Snape spelad av Alan Rickman. Alla tre gör prisvärdiga framträdanden och är underbara att se på skärmen, det tar inte Alan Rickman mer än tio sekunder för att övertyga mig att han ÄR Professor Snape.

Filmen är förståss baserad på boken med samma namn av J. K. Rowling, jag läste boken innan jag såg filmen och det finns ett par borttagna saker jag inte riktigt förstår mig på, såsom ignorerandet av poltergeisten Peeves. Men när jag ser om filmen tio år senare så känns det faktiskt som om filmen gör sig bättre än boken. Den har ett mycket bra tempo, många filmer baserade på tidigare verk gör problemet att de blir alldelles för utdragna. I De Vises Sten tar det dock inte ens tio minuter innan filmen är i full fart.

Allt detta pekar på den otroligt bra regin av Chris Columbus som även gjorde den andra och tredje filmen i serien. Dock så måste jag ifrågasätta hur snabbt Harry godkänner allt om trollkarlar. Så fort han hört att han är trollkarl så är han helt acceptant mot magi som om han alltid trott på det. Kalla mig cynisk, men en elva åring är bortom sådana saker, det borde faktiskt krävas lite mer för att övertyga honom att tro på magi.

En stark skildnad från alla andra filmer i serien är att De Vises Sten inte jobbar mycket med CGI. Nästan alla effekter är praktiska och väldigt väl utförda. Dock så måste jag ifrågasätta de få gånger de använt CGI, för det ser rätt dåligt ut. Nu talar jag självklart inte effekter som åldrats dåligt, jag talar effekter som inte hör hemma i en film från 2000-talet. Soundtracket är också fantastiskt, me vad skulle man annars förvänta sig när det är John Williams som kompositerat det.

Men filmen har problem. Det är många element i storyn som är så otroligt ofärdiga eller intvingade. Hagrids roll genom hela historien är att "råka" berätta saker då och då när Harry och vänner inte vet vad dom ska göra. Kentauren i skogen vet en massa utav det som hålls super-hemligt utan någon förklaring. Och för att undivka spoilers för de få av er som inte sett filmen tänker jag bara säga, vägen till slutet och sättet allt är planerat är otroligt onödigt och dumt. Sen har vi småsaker som att ett fall på 6-7 meter är helt okej att resa sig ifrån, men 2 meters fall gör så att du blir helt utslagen.

Men det känns tryggt att säga att Den Vises Sten har hållt sig väldigt bra och att det är en film som alla bör ge en chans, särskillt familjer med barn då barnen idag lär älska filmen lika mycket som jag älskade boken och filmen när jag var tio. Filmen är inte på något sätt perfekt, men det är inget. Om ni inte har sett De Vises Sten tiidgare, se den.